Hissarna vid Gärdets tunnelbanestation är, milt uttryckt, en evig källa till frustration. Det finns tre, men åtminstone en är alltid trasig, och de övriga två är så sjukt sega att det är förknippat med dygnslång ångest och Lille Skutt-gråt att missa en. Ingen trappa finns heller. "I-landsproblem, ditt bortskämda borgarpack!" tänker ni. "Håll käften" tänker jag.
Idag kom jag upp från tunnelbanan överlastad med kassar. Kassarna innehöll tunga saker som mjöl. Jag såg att ena hissdörren var på väg att stängas och kastade mig trots tunga kassar och värk i armarna framåt, tryckte förtvivlat på knappen men NEJ, hissjäveln vägrade höra bön och smällde igen mitt framför näsan på mig. Jag ställde mig och frustandades genom näsan och började räkna till tio när en gubbe helt plötsligt ställer sig bredvid mig. "Nu var du inte tillräckligt snabb!" sa han förtjust.
Men jag VET det, irriterande beskäftiga syrestjälande personliga space-inkränktande jävla grannyfucker! Jag tror inte du anar hur nära det var att du fick min nyinköpta diskborste upptryckt i rektum.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar